Varför Projekt Fyris

Projekt Fyris Öppet hus den 19:e mars 2003

Bakgrund

Processen och vår metod

Språket

Arbetsliv och praktik

Resultat efter sex månader

Vi som arbetar med Projekt Fyris

Öppet hus den 19:e mars

Bakgrund Topp

Studier och egna erfarenheter av arbete med arbetslösa invandrarmän visar att många av männen ser sig som stora förlorare i det svenska samhället.

Man har förlorat många viktiga positioner och identiteter som tidigare var självklara: Rollen som familjens överhuvud, som försörjare och beskyddare. Vi talar här huvudsakligen om män från kulturer i mellanöstern, med relativt låg utbildning och ganska ofta med en bakgrund i yrkesområden som inte är aktuella på dagens svenska arbetsmarknad. Till detta kommer att man har levt i diktatoriska samhällen med helt andra regler och strategier för de vanliga kontakterna i samhällslivet, arbetslivet och med myndigheter.

Männens roller som föräldrar och makar har definitivt förändrats och kommer aldrig att bli desamma igen. Detta innebär ofta att man hamnar i en komplex situation av ambivalens och frustration mellan de två kulturerna. Många går igenom en klart negativ och problematisk psykosocial process, som inte sällan leder till att man isolerar sig och krampaktigt försöker hålla sig och sin familj kvar i mönster som inte längre fungerar. De negativa konsekvenserna för männen själva och för deras familjer vad gäller möjligheterna att finna en plats i det nya samhället och tillägna sig språket, är uppenbara. Men vi tror inte att det behöver vara så.

Processen och vår metod Topp

Projekt Fyris strävar efter att uppmuntra och stärka deltagarna i en integrationsprocess som handlar om reflektion och jämförelse kring den gamla och den nya kulturen. Vi försöker starta från varje deltagares individuella utgångspunkt och situation när vi initierar diskussioner och reflektioner kring de båda kulturerna. Vi undviker att tala i termer av ”bra” eller ”dåligt” i de kulturer som möts, utan försöker –lite förenklat – att identifiera och analysera vad i den ”gamla” kulturen som fungerar bra i det svenska samhället och vad som inte gör det. Vi tror att medveten reflektion kring det som ofrånkomligen sker med alla som försöker hitta en plats i en främmande kultur kan ha en avgörande betydelse för hur man lyckas i det nya samhället, med språket, familjen, det sociala livet och i arbetslivet.

Processledaren som ansvarar för dessa diskussioner följer och leder processen i nära kontakt med deltagarna, från dag till dag. Han har självupplevd erfarenhet av integrationsprocessen och har arbetat professionellt med ämnet i många år i liknande målgrupper. Vi tror att detta är av avgörande betydelse för ett bra resultat, i kombination med empati och förmåga att skapa en öppen och trygg atmosfär för alla deltagare.

”Tidigare visste jag inte så mycket om samhället här. Nya kunskaper har gjort att jag nu diskuterar t ex familjerollerna med min fru, barnen och andra anhöriga, speciellt när vi ser på något tv-program som handlar om liknande ämnen…” Wirya Said, Uppsala

”Jag förstår det svenska samhället och min egen roll i familjen bättre. Man kommer in genom dörren nu, och inte genom fönstret…”

Rizgar Areg, Uppsala

Språkträningen Topp

Språket

Språkinlärningen vid Projekt Fyris är framför allt inriktad på funktionell, talad svenska, där vi starkt betonar uttalets och prosodins avgörande betydelse. Vårt mål är att deltagarna ska få chansen att utveckla och behärska ett väl fungerande talspråk för vardaglig kommunikation. Uttalsträningen genomsyrar alla språkövningar, och vi arbetar utifrån idén att ett så störningsfritt uttal som möjligt är nyckeln inte bara till en fungerande kommunikation, utan även till behärskning av viktiga grammatiska struk-turer. Prosoditräningen följer huvudsakligen en metod utvecklad av Olle Kjellin, fonetiker vid Linköpings Universitet, som betonar aktivt lyssnande i kombination med träning i talkör.

Textruta: Datorträningen spelar en mycket viktig roll. Normalt spenderar deltagarna 3 timmar dagligen vid datorerna, där var och en tränar på det han behöver, i sin egen takt. Vi använder en avancerad plattform för språkinlärning, Lingus, där läraren dagligen framställer nya övningar, exklusivt för deltagarna i projektet. Det språkliga innehållet är nära knutet till dagliga erfarenheter från lektioner, studiebesök och utflykter. Datorövningarna är, liksom den övriga språkträningen, genomgående inriktade på aktivt lyssnande och uttalsträning. Förutom Lingusplattformen används ett färdigt CD-rommaterial, ”Svenskt Uttal – vokaler och konsonanter”, författat av Projekt Fyris’ lärare Roland Burman och kompendiet ”Prosodi o grammatik” med ljudkassetter för uttalsträning hemma, producerat av samme lärare på förslag av deltagarna.

”Mycket bra undervisning! Jag har lärt mig bättre uttal och grammatik. Datorn är fantastisk! Jag hade inte rört vid den tidigare, men nu kan jag hantera den via övningar och Internet…”

Jaafar Rasoul, Sala

”I vanliga fall hatar jag skolbänken, men här är det bättre än i den klassiska skolan. Mitt språk har blivit bättre, särskilt nya ord och uttalet. Men grammatiken är svår för mig…” Raoand Shwan, Sala

Arbetsliv och praktik Topp

Ett viktigt inslag i Projekt Fyris är orientering om arbetsmarknad, arbetsplatskultur, arbetslagstiftning etc. Deltagarna ska ha goda kunskaper om arbetslivet och tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna hitta lediga platser, kontakta arbetsgivare, genomgå anställningsintervjuer o. dyl. Med hjälp av bl. a. rollspel kring anställningsintervjuer och uttalsövningar under samma tema vill vi ge deltagarna de språkliga verktyg som krävs för att självständigt kunna ta ansvar för sitt arbetssökande. Vi har också professionell hjälp av personal vid arbetsförmedlingen.

Praktikperioderna om sammanlagt sexton veckor spelar en mycket viktig roll, och vi lägger ner mycket energi och omsorg på att hitta lämpliga praktikplatser. Vi för individuella samtal och planerar tillsammans med varje deltagare inför varje ny praktikomgång och besöker arbetsplatsen ett par gånger under varje period. Kontakt och uppföljning med handledare/arbetsgivare efter praktiken ser vi också som viktiga inslag. Efter praktiken gör alla deltagare en presentation med digitala fotografier inför gruppen, där man berättar om praktikplatsen och de erfarenheter man gjort.

Textruta:
Mehmet Tarhan, praktikant på ICA Väst

”Det var första gången jag gick ut på praktik. Jag hade ingen klar bild av hur en svensk arbetsplats eller arbetsmiljö såg ut. Jag upptäckte att information jag fått av bekanta var felaktig. De svenska arbetskamraterna var mycket hjälpsamma och fina människor. Demokratin på arbetsplatsen tyckte jag om. Jag kände mig stolt inför mina barn när jag gick till mitt arbete varje dag. Jag trivdes, och jag hoppas att nästa praktikperiod ska vara till nytta också, jag vill använda språket mera.” Homayun Bayani, Uppsala

Resultat efter sex månader Topp

Nu, i mitten av vårt årslånga projekt, anser vi oss ha kommit en bra bit på väg i våra ansträngningar att hitta en fungerande modell för integration och språkträning i kombination. Atmosfären och entusiasmen bland våra deltagare ligger på en hög nivå och vi har lyckats skapa ett klimat av öppenhet, trygghet och ömsesidig respekt i gruppen. Vi får allt oftare spontana signaler från deltagarna om att undervisningen ses som både angelägen och effektiv.

Vi arbetar kontinuerligt med att förfina metoderna för att uppnå målet för vårt projekt: 75% av männen ska komma ut på den reguljära arbetsmarknaden eller i utbildning som leder till arbete. För att detta ska bli möjligt anser vi att medvetenhet och djupare förståelse av den kulturella omställningsprocessen är en av två kritiska faktorer. Den andra, hand i hand med den första, är vetskapen att man behärskar kommunikationen, där det talade språket är allra viktigast.

”Bättre uttal, grammatik och förståelse har jag fått. Och jag förstår min situation bättre nu, eftersom föreläsarna och studiebesöken har tagit upp många sidor i samhället. Ra-chids inlägg och diskussionerna var mycket känsliga, man märkte reaktionerna!” ”…allt detta underlättar livet för mig, naturligtvis…

Sulayman Baysal, Uppsala

Mycket nytta! Jag pratar med hela meningar nu, och med mycket bättre uttal. Datorn är väldigt bra: Jag kan maila, skriva i Word, har fått bättre uttal och stavning med datorns hjälp. Föreläsningarna ger mycket bra information av specialister. Utflykterna är mycket bra också, man lär sig nya ord, om naturen och nya ställen så att vi kan ta våra barn dit så småningom. Det stärker relationerna bland oss alla i projektet…”

Amir Darwesh, Uppsala

Vi som arbetar med Projekt Fyris: Topp

Rachid Alhajeh, Roland Burman, Paula Grossman, Anders Johanson, Lena Reimerth, Hussein Saidi, Ingrid Tygesén

För mer information eller besök, välkommen att kontakta oss: